miljo

Grafiska Företagens Förbund och projektet “Power of Print” arragangerar idag ett frukostseminarium där temat är att titta på hur klimatpåverkan skiljer sig mellan tryckta och digitala medier. Till seminariet har Andreas Ösman från IVL Svenska Miljöinstitutet bjudits in för att svara på frågor kring en ny studie som tagits fram på uppdrag av Power of Print. Bland annat har man tittat på vilken inverkan olika faktorer har på klimatpåverkan. Diskussioner kommer även att tas upp om hur val kan göras mer klimatsmarta när man köper eller konsumerar medier och det finns också möjlighet att ställa egna frågor under seminariet. Seminariet sänds live idag, torsdagen den 1 december 8.30 – 9.30 och det är också möjlighet att titta på seminariet i efterhand.

Över 100 varumärken undersöks årligen på den svenska marknaden och

rankas av svenska folket. Varumärkesundersökningen Sustainable Brands

görs utifrån perspektivet hållbar utveckling och syftar till att tydliggöra

betydelsen för företagen att arbeta affärsorienterat med sitt hållbarhetsarbete.

Till grund för undersökningen ligger tio principer från FN:s Global Compact.

Undersökningen genomförs av IDG Research i samarbete med Relation Capital

Partners och Novus Group.

Årets vinnare är Coop, vars samtliga butiker och stormarknader är KRAV-certifierade,

vilket innebär att de förutom att ha ett brett sortiment av ekologiska

produkter också har låtit personalen genomgå en utbildning om KRAV

och ekologisk produktion. Coop fraktar lastbilar med tåg, stödjer

Kooperationen Utan Gränser och Vi-skogen. Varje år delar de ut

Änglamarkspriset till personer som gjort viktiga insatser inom miljöområdet.

Coop deltar också ett projekt som syftar till att halvera ungdomsarbetslösheten

på tre år i Södertälje – Telge Tillväxt.

För er som vill ha inspiration kring hur man på ett bra sätt kombinerar affärer med hållbarhet så finns många inspirerande exempel samlade på http://www.beyondtheline.org/

Kolla! Många är väldigt bra =)

Just nu pågår en direktsändning på nätet översatt till 13 olika språk, 24 Hours of Reality, som ger oss en ögonblicksbild av klimatkrisen världen över. Presentationen är skapad av Al Gore.

Hjärtat i Voh, fotograf Yann Arthus-Bertrand

Mads Flarup anmälde sig som aktionsledare i Greenpeace 1992 i samband med debatten om förtunning av ozonlagret och användningen av freon och andra ozonförtunnande medel. – Jag blev förbannad över att politikerna inte gjorde någonting trots att de visste att det handlade om ämnen som vi var tvungna att sluta använda för att undvika förtunning av ozonlagret, säger Mads. Nu, nästan 20 år senare är Mads Flarup från Danmark generalsekreterare för Greenpeace Norden. – Våra aktioner är de mest effektiva för att få spotlight på miljöproblem. Vi är på plats där problemen finns. Vissa anser att våra metoder är för tuffa men jag tror att det är just dessa människor som inte hade varit medvetna om problemen om inte våra aktioner utförts, säger Mads.

Just Greenpeace arbete med ozonförtunningen, som fick Mads att anmäla sig som aktionsledare tycker han är talande för organisationens metodik att arbeta och deras förmåga att vara med och genomföra förändring trots att många tror att det inte går. Greenpeace förde då en kampanj riktad mot industrier som hävdade att de inte kunde klara kylprocessen utan freon och att alternativa lösningar inte gick att få fram. – Som ett svar till industrierna tog Greenpeace i samarbete med ett tyskt företag på mindre än sex månader fram ett kylskåp helt utan freoner trots att man hävdat att det varit omöjligt, berättar Mads.

Mads har alltid varit politiskt engagerad men under gymnasietiden blev han mer och mer intresserad av globala miljö- och utvecklingsfrågor. Det som driver hans engagemang är frustrationen över att samhället ofta har kunskap om orsaker till miljöproblem men trots detta inte lyckas agera i rätt riktning. Mads menar att Greenpeace roll är att uppmärksamma dessa gap mellan kunskapen och vårt agerande. Han är besviken på politikerna och hur de svenska partierna arbetar med miljöfrågorna. – Sedan 1992 har det inte hänt speciellt mycket på politisk nivå och vi har fortfarande ingen global överenskommelse, säger Mads. Istället anser han att den utveckling som skett till stor del ägt rum inom industrin och ute bland företagen eftersom de har förstått att det är ekonomiskt lönsamt att agera hållbart. – Det är deras agerande som har bidragit till den förändringen som skett sedan 1992, inte politiken, säger Mads.

Vi träffar Mads på Södermalm där Greenpeace i Norden har sitt huvudkontor. Mads berättar att organisationen har 100 000 medlemmar i enbart Sverige. Medlemmarna finns i alla samhällsskikt och han tror att det är just det faktum att Greenpeace finns där problemen finns som människor har sympati för. Men visst möts han ibland av kritik för att organisationen använder allt för tuffa metoder. – Det som är viktigt är att vi som organisation vet vad vi anser är okej och inte okej att göra mot miljön. Vi i Greenpeace måste alltid sätta en gräns men ibland går den gränsen inte på samma ställe som den existerande lagstiftningen. Det är trots allt många saker som industrin gör fullt lagligt men som vi som organisation ändå tycker är helt galet och fel för miljön. Det är då vi kontaktar industrin och tar upp frågan, säger Mads.

Det finns många aktioner som Mads är mycket stolt över och där politisk förändring uppnåtts just på grund av Greenpeace inblandning. Dock berättar han att organisationen vissa gånger genomfört aktioner som sträckt sig utanför lagen. – För två år sedan gjorde vi en aktion på det engelska kolkraftverket Kings North då den engelska regeringen hade beslutat att Kings North skulle bli världens största kolkraftverk. Greenpeace fick ett enormt skadestånd som följd av vår aktion men i domstolen blev vi sedan frikända för att vår aktion klassats som ett ”nödvärn på naturens vägnar”. Enligt domstolen var den olagliga aktionen berättigad eftersom vi kunde påvisa vilka enorma konsekvenser utbyggnaden hade fått för klimatet, säger Mads. Vid en annan aktion sattes en propp i kylvattenledningen på en kemisk fabrik vilket också resulterade i en rättslig process. Men eftersom Greenpeace är mycket noga med att dokumentera sitt agerande kunde organisationen visa att de inte fått gehör från den kemiska fabriken eller myndigheter då de gått den lagliga vägen. Därmed var aktionen inte straffbar. – Grundprincipen är att vi alltid försöker lösa problemen genom dialog innan vi tar till en aktion, säger Mads bestämt.

Mads berättar att Greenpeace jobbar med flera olika områden och på olika sätt. – Vi konfronterar de industrier som har en extremt miljöförstörande verksamhet. Men vi arbetar också på global nivå med klimatförhandlingar, Kyotoavtalet samt tillsammans med IPCC och andra stora organisationer. Dessutom arbetar vi med är simuleringsmodeller på både lokal- och global nivå, säger Mads. Mads framhäver att Greenpeace i väldigt stor utsträckning har varit med och förändrat den allmänna uppfattningen om vad som är okej att göra och inte i flera viktiga miljöfrågor. Till exempel då Greenpeace gjorde en aktion mot Shells oljeplattformar. Han berättar att företaget under 90-talet, precis som många andra oljebolag gjorde då, ville dumpa en oljeplattform i havet då den var uttjänt. Politikerna gjorde ingenting eftersom det var så här uttjänta oljeplattformar hanterats i alla tider. Det var inte förrän Greenpeace uppmanade till en bojkott av Shells bensin som man beslutade sig för att upphöra med dumpningen av oljplattformar i havet. – Hade inte vi fått till bojkotten och genomfört en informationskampanj hade vi inte fått en förändring av den generella uppfattningen om vad som är ”normalt” och okej att göra, säger Mads.

På frågan om vad Mads tror om klimatförändringarna och vår möjlighet att förändra utvecklingen svarar han att han ser sig mer som en optimist än pessimist. Dels för att Greenpeace har gjort en mängd simuleringar som visar på att det är möjligt att faktiskt genomföra en förändring men också av den anledningen att det är billigare att agera nu än att inte göra det. Vad gäller Sveriges och Nordens miljöarbete jämför han oss med Kina: – I Norden är det populärt att snacka mycket om hur bra man är men sen gör man inte så mycket i praktiken. Visst har vi många saker att vara stolta över men inom många områden har vi långt kvar. Vi har en fin målsättning om var vi vill vara om 50 år men i nuläget fattar vi inte de beslut som tar oss i riktning mot målet. I Kina har man samma långsiktiga strategi men skillnaden är att man hela tiden fattar beslut om satsning på förnybar energi och energieffektivisering, säger Mads.

Mads delar ut både ris och ros. Riset ger han till EU som han tycker begått ett stort fel i att inte utnyttja potentialen i finanskrisen. – I många andra delar av världen har man under finanskrisen satsat på grön energi för att ta sig ur krisen och använda den satsningen som en språngbräda under lågkonjunkturen men detta har man helt missat i den europeiska politiken. Det är tragiskt, säger Mads. Rosen ger han till Al Gore som lyckas bli katalysatorer för miljörörelsen. – Al Gore presenterade samma sak som vi pratat om under en lång tid men han hade förmågan att nå en ny kategori av människor som vi inte nått. Det var mycket imponerande, säger Mads.

Han anser att den största utmaningen för Greenpeace och världen just nu är att komma ur det depressiva tillståndet som infunnit sig efter Köpenhamnsmötet. – Efter mötet känner nog en del att det är hopplöst och att det ändå inte går att göra någonting när inte politikerna kan komma överens. Men vi i Greenpeace tänker bevisa motsatsen och fortsätta med att inte bara se problemen utan också handla konkret och vara en pain in the ass för de som gör saker som utgör allvarliga hot för miljön, avslutar Mads.

Vi var 850 personer på cirkus, en härlig folksamling med mycket kunniga människor inom miljöområdet, men även andra som personen i raden bakom mig som konstaterade att miljöfrågor, det visste hon inte så mycket om, så det här skulle bli spännande.

Efter att ha presenterat två exempel på “domedagsböcker” såsom The bridge at the edge of the world och The great dispruption. Efter att ha visat ett antal hockeysticks-diagram (där de sista årtalen visar olika ämnen eller index som skjuter i väg mot ett högt y-värde, oftast deprimerande) och visat bilder på världskartor av State-of-the-world frågar Mr Lash, World Resources Institute oss “Varför kollar vi inte mer på botten av pyramiden?”. Jag tror att han menar att vi fokuserar på våra framgångar, ser hur långt vi har kommit men lätt glömmer vad det vilar på. Vad gör vi när grunden till pyramiden börjar urholkas, när resurserna tar slut? Hur snabbt hinner vi se detta och göra åtgärder?

Hockeysticks-diagram och världskartor som visar utvecklingen av världens naturresurser eller utbreddheten av korruption borde inte ge en så stor “Aha”-upplevelse. Det borde vara sådant man har lärt sig i skolan. Vilka utmaningar med avseende på resurser och råvaror står vi inför ur ett globalt perspektiv? Hur skiljer olika regioner i världen? Och hur borde vi möta utmaningarna när det gäller resurser som energi, mineraler, ekosystemtjänster, livsmedel, vatten, etc., o s v. Men hur många av oss som var där hade lärt sig detta i ett klassrum? Mr Lash, gav oss också exempel på trender och förändrngar för framtiden, bland annat tror han att under de kommande tio åren, kommer vi se en enorm skillnad i behandling av matavfall.

En av talarna; Karin Lexén, Swedish Water House är direkt hemkommen från klimatförhandlingarna i Bangkok,  konstaterar att förhandlingarna där nere till stor del gick ut på att man måste förhandla om hur man ska förhandla. Vi behöver alltså inte bara förstå fakta och forskning, vi måste dessutom vara bra på att förhandla och kommunicera globalt för att påskynda en hållbar utveckling.

Andreas Carlgren höll ett tal och jag tror att han var nervös för när han talat klart kändes han alldeles fnissig (härligt med mänsklighet). Dessutom gav han en dänga till Svenskt Näringsliv om att de borde driva på ett grönt skattesystem ännu mer; “Det ska kännas i hjärtat och synas i plånboken när jag agerar miljövänligt” sa han. Svenskt Näringsliv ger ut skolmaterial som heter Miljö – Så funkar det. Här får du en bild av hur Svenskt näringsliv förmedlar sin syn på miljö till dagens unga.

Jag tror att jag hade fått ut mer om jag även närvarat under eftermiddagen. På schemat var nämligen strategier och affärsutveckling. Istället fick jag lov att gå tidigt med state-of-the-world fakta som till störst del är frusterande. Å andra sidan ger det mer push till “You must be the change that you want to see in the world”.

Kommer jag att delta nästa år? Ja, absolut, fast hela dagen och så kommer jag att mingla mer, det är människorna som man vill träffa en sådan här dag. Twitterflödet var också bra.

MvH

Christine Ambell

Ta ansvar för din leverantörskedja med CSR-kompassen – ett verktyg som ska hjälpa företag och offentlig sektor att ta ansvar för sin leverantörskedja, lanserades imorse av Norden i fokus och Miljöstyrningsrådet. Detta är en början på en mycket lång process som i stort sett är kunddriven förklarar Magnus Holm, ambssadör för nordiskt samarbete på UD, han förklarar även att regeringen tror på ett företagsägt CSR-arbete.

CSR-kompassen verkar vara ett underbart verktyg, lätthanterligt och tydligt. Lisa Sennström från Miljöstyrningsrådet presenterar steg för steg hur verktyget fungerar. Direkt när du surfar in på CSR-kompassen klickar du vidare på en blå ruta om du är ett företag, eller röd rutaom du tillhör offentlig sektor (PK-poäng?).

Att verktyget även går att använda för offentlig sektor gör detta mycket kraftfullt, båda sidorna påminner mycket om varandra. Steg för steg får man gå igenom vad som krävs, du kan bland annat skapa din egna uppförandekod direkt i verktyget. Dessutom finns det branschexempel där du kan hitta initiativ från din bransch med exempel på leverantörsstyrning. Det är ”lagom” mycket text på sidorna och du hittar snabbt bland länkarna. Lätt att jag kommer prova på att använda detta verktyg! Ska ge mig ut och hitta en frivillig småföretagare…

Peter Germer från Företagarna berättar att detta är något som små företag har väntat på. Oftast arbetar mindre företag med CSR, men mer från hjärtat. Nu har dessa möjlighet att systematiskt lägga upp sitt arbeta, få tillgång till uppföljningsmallar som de kan skicka till sina leverantörer och lära sig av goda exempel inom branschen.

Dessutom får dessa små företag lika stor möjlighet att tillsammans påverka underleverantörer som stora företag. CSR-kompassen har verkligen potential att ge vägledning om det kan användas. Frågan är om dagens lanseringsfrukost var tillräcklig för att få igång ett företagsägt CSR-arbete som man talade så väl om. Miljöstyrningsrådet skulle behöva ytterliggare stöd för att sprida detta verktyg.

MvH

Christine

Det som hänt, och fortfarande händer, i Japan är fruktansvärt. Förutom att landet drabbats av jordbävning och efterföljande tsunami lägger sig haverierna i Fukushima som ett dystert lock över räddningsarbetet och blir en otäck baksmälla för alla Japaner. För resten av världen får olyckan störst effekt i och med att opinionen mot kärnkraften får nytt liv.

I Tyskland tog man omedelbart beslut om att stänga ner de kärnkraftverk som i höstas getts förlängd livslängd. Åtminstone för en tre månaders säkerhetskontroll, men vissa antyder att dessa aldrig kommer startas igen. I Sverige har vi ännu inte sett effekterna fullt ut men min gissning är att olyckan kommer att leda till ett bakslag för kärnkraften ordentligt framöver, i hela världen.

Maud Olofsson sade till DN igår att hon blir provocerad när folk ena dagen klagar över höga elpriser, nästa över för låga klimatmål och den tredje dagen vill avskaffa kärnkraften. Hon har en poäng. Jag kan förstå att kärnkraften i och med detta hamanr i ett känsligt läge, men man får inte glömma det större perspektivet. Att, som i Tyskland, omedelbart stänga ner kärnkraften må vara det som tillfredsställer folket, men Tysklands el kommer i övrigt från kolkraft och jag blir lätt orolig över hur denna nya kärnkraftsrädsla påverkar koldioxidutsläppen från el.

På miljöaktuellt läser jag att händelserna i Japan nu leder till att investerare väljer att satsa sina pengar på förnybart. Enligt miljö- och energiexperter gynnas både förnybart och fossila bränslen av läget och man har redan sett att aktier i förnybart gått upp. I den bästa av världar leder olyckans sammanfallande med stigande oljepriser till ett uppsving för förnybara energikällor som ersättning för kärnkraften. I värsta fall stängs fungerande kärnkraftverk ned utan att vettiga alternativ finns, med stora expansioner inom fossila bränslen till följd.

När jag var på väg hem från ett möte i Stockholm för flera år sedan, råkade jag hamna mitt bland fotografen Yann Arthus-Bertrands fantastiska bilder på Nybroplan i Stockholm. Där pågick fotoutställningen “Jorden sedd från himlen”. Bilderna fängslade mig i flera timmar och det slutade med att jag kom hem med en stor, tung bok med “Hjärtat i Voh” på omslaget, en affisch med bild på det gröna hjärtat och en bunt med vykort.

Händelsen och bilderna gav bestående intryck. Jag ramade in affischen och hängde den hemma i sovrummet och där hänger den fortfarande. Bilden påminner mig dagligen om hur värdefullt och vackert livet är. Jag blev inspirerad att göra vad jag kan och skrev handboken Hållbar marknadskommunikation tillsammans med en tidigare kollega, Anna Katarina Berglund, som gavs ut på Liber förra året. I slutet av september 2010, slog jag på tv:n, sent en kväll och fastnade framför en fascinerande dokumentärfilm på SVT1 som skildrade vår planets tillstånd. Det var någonting väldigt bekant över filmen och det tog inte lång stund innan jag förstod vem filmaren var – Yann Arthus-Bertrand. Dagen därpå kontaktade jag filmbolaget och frågade om jag fick visa filmen i Stallarholmen och de sa ja!

Två månader senare arrangerade jag och ett antal privatpersoner, näringsidkare och föreningar “En eftermiddag för en hållbar värld” på Loftet i Gula Industrihuset, en söndag i Stallarholmen. Visningen av filmen HOME inleddes med en kortare trailer med några väl valda ord från filmaren själv. Efter filmvisningen, som inte lämnade någon oberörd, fick vi lyssna till Magnus Åkerlind, Heroes of Today, framröstad som Årets Miljöhjälte 2010. Han berättade om hur han och hans familj gått från ord till handling, bland annat genom att arrangera visningspaket av filmen HOME för skolor och det inspirerande magasinet “Heroes of Today”. Vi fick också lyssna på Eva Stilling, social entreprenör från Plantagon, som berättade om en ny, spännande och annorlunda affärsmodell, “The Companization”, som bygger på en nordamerikans indianfilosofi och vi fick se en bild på hur världens första växthusglob för storstäder kan komma att se ut (denna glob har också visats på världsutställningen i Shanghai). Karin och Mats Sjöstedt från Hornuddens trädgård , fanns även på plats och berättade om varför de har valt att satsa allt de har på att odla och förädla ekologiska grönsaker samt Bie Seipel, Slow Food Sörmlands representant, som avrundade med att berätta om vad Slow Food innebär. Moderator för dagen var Pernilla Silfverhjelm, talarcoach som till vardags driver företaget Stage Consulting med uppdragsgivare som Regeringskansliet, UD, IKEA IT, Sveriges Riksdag med flera. Printz bageri stod för förtäringen i form av ekologiska mackor från det lokala, vedeldade bageriet samt drycker och grönt från lokala odlare och matförädlare. Överskottet från mackförsäljningen valde vi att investera i eLearning hos Det Naturliga Steget.

Annsofi Petrini ordnade med affischer och inbjudan till arrangemanget, Stefan Seidel skrev om eftermiddagen i det lokala magasinet, Träffpunkt Stallarholmen, Mikael Reijmar ansvarade för allt det tekniska och Anita och Bengt Engström upplät lokalen. Sammanfattningsvis så blev arrangemanget lyckat och vi var totalt femtio personer som tillbringade denna söndagseftermiddag tillsammans. Efteråt har två personer tagit kontakt med mig för att i sin tur ordna med egna filmvisningar. Filmen finns att se på Youtube. För mer information, se filmens hemsida eller besök miljöorganisationen GoodPlanet som Yann Arthus-Bertrand har grundat. Vill du också ordna med en egen visning, kontakta organisationen direkt på: home@goodplanet.org eller besök den svenska hemsidan för filmen HOME som familjen Elevall – Åkerlind står bakom.

Det är synd att jag missade när Tim Jackson var i Stockholm och pratade om tillväxt. Desto bättre att det går att kolla på hans föreläsning här.

Miljöforskaren Tim Jackson skriver i sin bok “Välfärd utan tillväxt” om det omöjliga i att fortsätta kräva en ständig tillväxt, och vad vi borde göra istället. Om problemet med ett samhälle som livnär sig på att vi hela tiden ska vilja konsumera mer och mer. Eller som han uttrycker det: “spend money we don’t have on things we don’t want to make an impression that won’t last on people we don’t care about.”

En intressant recension av Jacksons bok har även gjorts av DN.

Jag blir så glad av win-win sutationer där alla inblandade tjänar på en lösning! Jag var på ett möte igår där ett företag presenterade en tjänst som ska hjälpa fastigheter att minska sin energiförbrukning. Med funktioner som faktisk mätning av inomhustemperaturen och indata från väderprognoser för att styra förbrukningen i förhand, och sänka temperaturen innan utetemperaturen stiger, kan fastigheternas energiförbrukning minska väsentligt.

Dessutom kan tjänsten kommunicera med värmeleverantören, så att de kan styra värmeleveransen så att extrema toppar undviks och i bästa fall slippa slå på sina reservoljepannor. Därmed blir fastighetsägaren glad, fjärrvärme företaget likaså, och miljön tjänar på det flerfaldigt! Totalt kan energiförbrukningen sänkas med hela 10-20 %. Och utan att komforten inomhus påverkas!

Jag lyssnar och jämför med EU:s energieffektiviseringsmål – att effektivisera energianvändningen med 20 % till 2020 – och tänker att det kanske inte behöver vara så svårt trots allt? Ett nytt sätt att mäta temperaturen och redan så stor besparing! Och utan att någon förlorar på det?

Framtiden är beroende av att vi hittar lösningar där alla parter blir vinnare och ingen behöver betala en massa extra för det. Trots allt är det ännu pengar som styr världen…

I boken Hållbar marknadskommunikation finns en mängd fakta om olika kommunikationskanaler och vad de har för miljöpåverkan. Boken är miljömärkt (FSC). Ska du till exempel planera för ett event så kan du miljödiplomera ditt arrangemang med hjälp av stiftelsen Håll Sverige Rent och i Hållbarhetsguiden kan du hitta lästips, inspirationskällor, filmklipp och länkar till nätverk för designers som arbetar för en hållbar utveckling. Bakom guiden står Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID). Sedan hösten 2010 kan vi också hitta den första kartlagda studien av hela kommunikationssamhällets globala klimatpåverkan hos Centre for Sustainable Communication (CESC) på KTH i Stockholm.

Förra veckan presenterade MiljöAktuellt sin lista över Sveriges 100 miljömäktigaste personer. Varje år görs en ranking utifrån reell miljömakt, utförd miljönytta under föregående år, trovärdighet, engagemang och förväntad miljönytta innevarande år.

I årets topp ligger Andreas Carlgren medan förra årets etta, Maria Wetterstrand, av förklarliga skäl har tappat. Nya på listan är bland annat Alice Bah Kunke, kungen och Vattenfalls miljöchef Agneta Rising. Intressant!

Jag har alltid sett det som att jag reser lite jämfört med många andra, och hellre tar tåget där det går. Ändå har jag redan tre resor inbokade denna vår. Privata nöjesresor. Med flyg.

Ska jag ha dåligt samvete för det?

Att räkna ut mina totala koldioxidutsläpp från dessa resor ger mig ångest, så det försöker jag undvika. Istället hänger jag upp mig på alla de PET-flaskor med vatten man dricker utomlands, utan att panta. Snacka om att tappa perspektivet.

I grund och botten är resande något bra. För att få en helhetsbild av de globala utmaningar vi står inför behöver vi ha förståelse för de olika förutsättningar länder och städer har, och en känsle för hur stor världen är. Den förståelsen växer när man möter nya platser.

Det finns ekologiska paketresor. Jag blev lite nyfiken och läste mer om Six Senses, ett koncept för ekologisk semester på undangömd paradisö långt ifrån biltrafik och engångsförpackningar. Tyvärr kostar det skjortan. Dessutom måste man ju fortfarande flyga dit och hur ekologiskt är det?

Det är dags att göra flyget mer miljövänligt. Tills dess ska jag undvika plastflaskor på min semester.

Häromdagen fick jag ett mail med en rolig dikt som jag vill dela med mig av. Den är skriven av Pettter Börjesson som arbetar som Energikonsult på Energiråd Sverige.

Det är inte tomten som smyger runt våra hus längre, det är nog en och annan kWh så Viktor Rydberg ”midvinternatt” behöver uppdateras

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Några surfar och har facebookvård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön plogas bort i hela stan, standbyen lyser röd på TV-saken. Kilowattimmen är pigg och vaken.

Dikt av Caj Lundgren “barnet som åt” uppläst av Peter Harrysson inspirerade mig att skriva denna:

Det här är sagan om barnet som var dag använder apparater, maskiner, energi av många slag

Ligger under en varm och mjuk yllefilt Babywatch, en speldosa spelar milt En talande docka en bilbana av plast Radiostyrda saker, batterier som laddas i hast

Musikspelare, radio och femtioåtta TV-spel Skrivbordlampa och miniräknare som räknar fel Dator, skrivare, hörlurar och mobil Skolskjuts, moped och längtan efter egen bil

Väckarklocka motorcykel och enkel biljett Pentry, minibil och microomelett Timslånga duschar, hårtork och bad Rakapparat, plattång och taxi genom stad

Storbilds-TV, charterresa och extrafrys Värmeljus, varmluftsugn och lördagsmys Gräsklippare, snöslunga och en större bil Digitalkamera, skruvdragare och firmabil Centraldammsugare, utebelysning och smörgåsgrill Grönsakscentrifug, köks-TV och motorbåt som är avdragsgill

Färdtjänst, permobil och kaffebryggare Infravärme och inglasad balkong är tryggare Väderstation, talbok och hörapparat Sänglampa och inspelat barnbarnsprat En radio som skvalar milt Ligger under en varm och mjuk yllefilt

Det här var sagan om barnet som var dag Använde apparater, maskiner, energi av många slag

Petter når du på petter.borjesson@energirad-sverige.se

MvH

Christine